Vad är en indexfond?
En indexfond är en typ av fond som har som mål att följa utvecklingen av ett visst marknadsindex, exempelvis OMXS30, som består av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Till skillnad från aktivt förvaltade fonder försöker en passiv indexfond inte slå marknaden, utan speglar dess utveckling med låg kostnad.
Fonden investerar i samtliga eller ett representativt urval av de aktier som ingår i indexet, i liknande proportioner. Strategin gör att det inte behövs någon aktiv förvaltare som analyserar börsbolag, vilket minskar fondens förvaltningsavgift.
Fördelen med denna typ av sparande är att det är kostnadseffektivt, långsiktigt stabilt och transparent. Det ger investeraren exponering mot breda marknader och sprider risken eftersom pengarna investeras i många olika bolag.
Spara i indexfonder
Att spara i indexfonder är ett populärt val bland både nybörjare och erfarna investerare. Eftersom indexfonder är passivt förvaltade har de ofta betydligt lägre avgifter än aktivt förvaltade fonder, vilket på lång sikt kan innebära högre avkastning till investeraren. Avgifter är nämligen en viktig faktor som påverkar slutresultatet, särskilt när sparandet pågår under flera årtionden.
För den som är ny till investeringar och vill undvika att själv välja enskilda aktier, erbjuder indexfonder en enkel väg in på börsen. Genom att månadsvis sätta in pengar i en eller flera indexfonder kan man bygga upp ett långsiktigt sparande med god riskspridning.
Så här kommer du igång med framtidssäkrat sparande i indexfonder:
- Välj en plattform eller bank där du kan handla fonder, t.ex. Avanza eller Nordnet.
- Sätt upp ett månadssparande för att sprida riskerna över tid.
- Välj brett diversifierade indexfonder för att minska volatilitet.
Indexfonder och avkastning
Indexfonders avkastning speglar den marknad de följer. Om du till exempel investerar i en fond som följer det svenska indexet OMXS30, kommer din avkastning att följa de samlade rörelserna hos de 30 största svenska börsbolagen. Det innebär perioder av både uppgångar och nedgångar, men historiskt sett har olika index visat positiv avkastning över tid.
Eftersom avgifterna i indexfonder är låga – ofta under 0,3 % – påverkar de inte lika mycket som i aktivt förvaltade fonder. Enligt Riksgäldens studier har passiva fonder ofta presterat lika bra eller bättre än aktivt förvaltade fonder över tid, just på grund av lägre avgifter och bredare riskspridning.
Exempel på avkastning för globala indexfonder som följer MSCI World har historiskt legat på mellan 7–10 % per år i genomsnitt, även om det förstås kan variera beroende på konjunkturen och marknadsläget.
Svenska indexfonder
Svenska indexfonder investerar i svenska börsbolag och följer oftast ett svenskt index, som OMXS30, SIX30 Return Index eller OMX Stockholm Benchmark (OMXSB). Dessa index är sammansatta av de största och mest handlade bolagen i Sverige och är därför ett vanligt val för dem som vill ha exponering mot den svenska marknaden.
Populära svenska indexfonder inkluderar bland annat:
- Avanza Zero – kostnadsfri fond som följer SIX30RX
- Swedbank Robur Access Sverige – låg avgift och bred exponering
- Länsförsäkringar Sverige Indexnära – fördelaktig förvaltningsavgift
Att kombinera svenska och globala fonder kan ge en bra balans mellan lokal och internationell exponering.
Globala indexfonder
Globala indexfonder placerar i stora bolag över hela världen och följer index som MSCI World, FTSE Global All Cap eller S&P 500. Dessa index täcker tusentals bolag i både utvecklade och tillväxtmarknader, vilket reducerar risken genom bred geografisk spridning.
Globala indexfonder är ett bra val för långsiktigt sparande, särskilt i pensionsportföljer. Genom att exponera sig mot hundratals branscher och länder i en enda fond kan man undvika riskerna kopplade till enskilda marknader.
Exempel på populära globala indexfonder:
- Länsförsäkringar Global Indexnära – följer MSCI World
- Spiltan Aktiefond Investmentbolag – inte en ren global indexfond men ger bred spridning via investmentbolag
- Swedbank Robur Access Global – låg avgift och global täckning
För investerare som vill ha ett heltäckande globalt sparande kan sådana indexfonder vara ett mycket smidigt och effektivt alternativ.
Vad är en passiv indexfond?
En passiv indexfond är en fond som automatiskt följer ett index utan att försöka slå det genom aktiv förvaltning. Till skillnad från aktivt förvaltade fonder där fondförvaltare gör egna analysbaserade investeringsbeslut, bygger en passiv fond sin portfölj baserat på den exakta sammansättningen av indexet.
Det innebär färre transaktioner, lägre förvaltningskostnader och ofta en mer stabil utveckling i linje med marknadens genomsnitt. Passiva indexfonder är därmed ett populärt verktyg inom så kallat ”buy-and-hold”-sparande. De kräver inte eget aktivt engagemang och passar därför utmärkt som grundsten i ett långsiktigt sparande.
Fördelar med passiva fonder inkluderar:
- Lägsta möjliga fondavgift – vissa har så lågt som 0,1 %
- Hög transparens – du vet exakt vad du investerar i
- Bra riskspridning – eftersom fonden följer hela indexet
Vanliga frågor om indexfonder
Vad är skillnaden mellan en indexfond och en aktiv fond?
En indexfond följer ett förutbestämt index och har alltså samma innehåll som indexet den speglar. En aktivt förvaltad fond försöker överträffa indexets utveckling genom egna investeringsbeslut av en fondförvaltare, vilket gör dem dyrare i drift och osäkrare i resultat.
Varför är det populärt att spara i indexfonder?
Det är enkelt, billigt och ger historiskt sett god avkastning över tid. För bäst långsiktigt resultat rekommenderas att ha breda indexfonder och spara regelbundet oavsett marknadsläge. Sparandet kan ge god avkastning med minimal arbetsinsats.
Hur mycket kostar det att investera i en indexfond?
Kostnaden varierar, men de billigaste har avgifter så låga som 0 % (t.ex. Avanza Zero). Många indexfonder har avgifter under 0,3 %, vilket är betydligt lägre än aktivt förvaltade fonder där avgifterna ofta överstiger 1 %.
Kan man förlora pengar i indexfonder?
Ja, eftersom indexfonder följer marknaden kan deras värde både gå upp och ner. På kort sikt kan du alltså förlora pengar, men över längre tidsperioder har börsindex generellt visat positiv utveckling. Därför är horisonten viktig när du investerar.
Hur många indexfonder ska man ha i portföljen?
Det beror på din strategi, men för många räcker det med 2–3 fonder för att få en bra balans: till exempel en svensk indexfond, en global och en tillväxtmarknadsfond. Tanken är att täcka olika geografier och marknadssektorer för god riskspridning.
